This is so NICE!
Bonjour!
Nu svettas vi! Riccardo + son är otroligt energiska och visar oss allt som finns att visa i Nice med omnejd. Sedan vi möttes på stationen i Nice kl 9 igår morse har vi hunnit med massor!


Vi började med att gå ner till stranden (200 m från hans hem!) och bada i några timmar. Helt underbart att slippa regnjacka, leggings och "ståpäls". ;) Nu är det 30 grader varmt och vi förstår inte hur så mycket energi kan rymmas i en så liten kropp som det gör i Sebastianos i den här värmen! Riccardo är italienare som flyttat till Nice för att starta om på nytt efter att ha drivit ett företag som gick i en nedåtspiral och till sist också i stöpet. Han har massor att berätta och igår när vi gick för att hämta hans bil, som han hade varit tvungen att parkera uppe i bergen på grund av en tv-inspelning vid strandpromenaden dagen innan, hann vi med att gå igenom både hans och mitt liv. Mitt gick lite fortare. :P Fortfarande ung.... och det. Det lär hinna hända mer. :)

Sover djupt här kan jag säga. :)

Men varvade det med lite lek... och krig.
Efter att Natalie suttit barnvakt till Sebastiano medan vi hämtat bilen åkte vi mot Antibes. Där hade Riccardo bokat en plats på gokartbanan till Sebá och tanken var att vi under tiden kunde ligga på stranden. Eftersom ingen av oss är expert på franska (även om Riccardo är bra mycket bättre än oss) fattade antingen den vi frågade om vägen vår fråga fel, eller så uppfattade vi svaret fel. Hur som helst virrade vi runt en hel del fel innan vi till sist hittade rätt! Sebastiano åkte typ 50 varv gokart medan vi gick och köpte lite välbehövlig mat i en matvagn längs strandpromenaden. Vart vi än kommer och vem vi än umgås med uppfattas jag och Natalie som två enorma MATVRAK som måste gå på toaletten i tid och otid. Själv hävdar jag att folk är omänskliga som äter så lite. :P Vi hade någon timme på stranden i Antibes, och i vanlig ordning blev det krig mellan mig och Sebastiano, på teckenspråk och med ljudeffekter, ungefär så som krig brukar te sig... Jag anser att jag vann. Äntligen! Natalie unnade sig lite fotmassage på stranden, men massörskan verkar inte heeeelt nöjd. Se bilden! Haha!

På vägen mot Antibes

Vilda lekar

Haha, kolla bara! ^.^

Ööhn, öööhn!

Sommar och sol!
Klockan slog skymning och det blev dags att bege sig hemåt. Jag och Natalie hade tagit på oss ansvaret för middagen och hade tänkt bjuda på svenska köttbullar och kokt potatis. Vi stannade på en mataffär som var större än någon annan jag någonsin sett utomlands. Säkert i klass med ICA Maxi alltså. Köttfärs hittade vi ingen, och att fråga efter det på engelska var ingen större idé då ingen forstod varken "egg" eller "flavour" vilket iofs var helt fel att fråga om. HAHA! "Flour" menade vi, men jag fortsatte bestämt hävda att vi letade efter "flavour"! Inte konstigt att det rådde mer förvirring än vanligt. Eggs hittade vi till sist genom att vi båda härmade en höna, både bildligt och ljudligt "baaa-baapaa" med en hand mellan benen och ett "plupp... plupp... plupp"-ljud. Eeeeeeh... nåja. Det fungerade åtminstone. :)
Istället för köttbullar blev det en delikat grönsakspaj med efterföljande fruktsallad. Trots att det var ett nytt kök, en kombinerad microvågsugn-ugn och brist på skärbrädor blev det väldigt lyckat och gott! Allt gick åt sånär som på en liten, liten pajbit. Vi måste ju hålla på vår svenskhet och inte ta den sista biten på en buffé... :)

Mums!
Trötta som vanligt somnade vi som stockar efter matlagningen och matätningen och tydligen var Sebastiano vaken en halvtimme längre än oss.
Idag klev vi upp kl 8.45 för att åter igen flytta bilen upp till bergen och sedan gå nedåt gamla stan och upp till en utkiksplats. Oerhört tröttsamt men oerhört vackert. När jag efter lunchen vi snart ska intaga ligger på stranden vet jag att jag kommer tycka att det var mycket, mycket värt det. Otroligt fint! :) Vi har undvikit de mest turisttäta delarna av Nice än så länge och kommer så att fortsätta göra. I Antibes däremot passade vi äntligen in, som turister. I alla fall om man bortser från att 90% av övriga kvinnor där var skrynkliga som russin, över 60 år gamla och med en hud som såg ut som... choklad. Vi hade till skillnad från dessa heller ej en stor hatt, permanentat slitet hår och en snubbe som matchade oss i färg och form. Vi hade istället Sebastiano och Riccardo. Vilken kvartett vi är. Folk borde tro att vi antingen är två utomäktenskapliga döttrar eller två skandinaviska fruar. :)


Slitna, någon?

Vacker utsikt

Mot havet! :D
Au Revoir!
Nu svettas vi! Riccardo + son är otroligt energiska och visar oss allt som finns att visa i Nice med omnejd. Sedan vi möttes på stationen i Nice kl 9 igår morse har vi hunnit med massor!


Vi började med att gå ner till stranden (200 m från hans hem!) och bada i några timmar. Helt underbart att slippa regnjacka, leggings och "ståpäls". ;) Nu är det 30 grader varmt och vi förstår inte hur så mycket energi kan rymmas i en så liten kropp som det gör i Sebastianos i den här värmen! Riccardo är italienare som flyttat till Nice för att starta om på nytt efter att ha drivit ett företag som gick i en nedåtspiral och till sist också i stöpet. Han har massor att berätta och igår när vi gick för att hämta hans bil, som han hade varit tvungen att parkera uppe i bergen på grund av en tv-inspelning vid strandpromenaden dagen innan, hann vi med att gå igenom både hans och mitt liv. Mitt gick lite fortare. :P Fortfarande ung.... och det. Det lär hinna hända mer. :)

Sover djupt här kan jag säga. :)

Men varvade det med lite lek... och krig.
Efter att Natalie suttit barnvakt till Sebastiano medan vi hämtat bilen åkte vi mot Antibes. Där hade Riccardo bokat en plats på gokartbanan till Sebá och tanken var att vi under tiden kunde ligga på stranden. Eftersom ingen av oss är expert på franska (även om Riccardo är bra mycket bättre än oss) fattade antingen den vi frågade om vägen vår fråga fel, eller så uppfattade vi svaret fel. Hur som helst virrade vi runt en hel del fel innan vi till sist hittade rätt! Sebastiano åkte typ 50 varv gokart medan vi gick och köpte lite välbehövlig mat i en matvagn längs strandpromenaden. Vart vi än kommer och vem vi än umgås med uppfattas jag och Natalie som två enorma MATVRAK som måste gå på toaletten i tid och otid. Själv hävdar jag att folk är omänskliga som äter så lite. :P Vi hade någon timme på stranden i Antibes, och i vanlig ordning blev det krig mellan mig och Sebastiano, på teckenspråk och med ljudeffekter, ungefär så som krig brukar te sig... Jag anser att jag vann. Äntligen! Natalie unnade sig lite fotmassage på stranden, men massörskan verkar inte heeeelt nöjd. Se bilden! Haha!

På vägen mot Antibes

Vilda lekar

Haha, kolla bara! ^.^

Ööhn, öööhn!

Sommar och sol!
Klockan slog skymning och det blev dags att bege sig hemåt. Jag och Natalie hade tagit på oss ansvaret för middagen och hade tänkt bjuda på svenska köttbullar och kokt potatis. Vi stannade på en mataffär som var större än någon annan jag någonsin sett utomlands. Säkert i klass med ICA Maxi alltså. Köttfärs hittade vi ingen, och att fråga efter det på engelska var ingen större idé då ingen forstod varken "egg" eller "flavour" vilket iofs var helt fel att fråga om. HAHA! "Flour" menade vi, men jag fortsatte bestämt hävda att vi letade efter "flavour"! Inte konstigt att det rådde mer förvirring än vanligt. Eggs hittade vi till sist genom att vi båda härmade en höna, både bildligt och ljudligt "baaa-baapaa" med en hand mellan benen och ett "plupp... plupp... plupp"-ljud. Eeeeeeh... nåja. Det fungerade åtminstone. :)
Istället för köttbullar blev det en delikat grönsakspaj med efterföljande fruktsallad. Trots att det var ett nytt kök, en kombinerad microvågsugn-ugn och brist på skärbrädor blev det väldigt lyckat och gott! Allt gick åt sånär som på en liten, liten pajbit. Vi måste ju hålla på vår svenskhet och inte ta den sista biten på en buffé... :)

Mums!
Trötta som vanligt somnade vi som stockar efter matlagningen och matätningen och tydligen var Sebastiano vaken en halvtimme längre än oss.
Idag klev vi upp kl 8.45 för att åter igen flytta bilen upp till bergen och sedan gå nedåt gamla stan och upp till en utkiksplats. Oerhört tröttsamt men oerhört vackert. När jag efter lunchen vi snart ska intaga ligger på stranden vet jag att jag kommer tycka att det var mycket, mycket värt det. Otroligt fint! :) Vi har undvikit de mest turisttäta delarna av Nice än så länge och kommer så att fortsätta göra. I Antibes däremot passade vi äntligen in, som turister. I alla fall om man bortser från att 90% av övriga kvinnor där var skrynkliga som russin, över 60 år gamla och med en hud som såg ut som... choklad. Vi hade till skillnad från dessa heller ej en stor hatt, permanentat slitet hår och en snubbe som matchade oss i färg och form. Vi hade istället Sebastiano och Riccardo. Vilken kvartett vi är. Folk borde tro att vi antingen är två utomäktenskapliga döttrar eller två skandinaviska fruar. :)


Slitna, någon?

Vacker utsikt

Mot havet! :D
Au Revoir!
Kommentarer
Postat av: A-K
Det är så otroligt roligt att läsa om era upplevelser och se bilderna! :o) Högtidsstunder vid datorn!
Gillar Ha det fortsatt BRA! Här hemma väntar minst fem dygn med låga temperaturer och regn. :o(
Trackback